19. När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta, då gladde din tröst min själ.
20. Kan fördärvets domarsäte hava gemenskap med dig, det säte där man över våld i lagens namn,
21. där de tränga den rättfärdiges själ och fördöma oskyldigt blod?
22. Men HERREN bliver för mig en borg, min Gud bliver min tillflykts klippa.
23. Och han låter deras fördärv vända tillbaka över dem och förgör dem för deras ondskas skull. Ja, HERREN, vår Gud, förgör dem.