4. Ty tusen år äro i dina ögon såsom den dag som förgick i går; ja, de äro såsom en nattväkt.
5. Du sköljer dem bort; de äro såsom en sömn. Om morgonen likna de gräset som frodas;
6. det blomstrar upp och frodas om morgonen, men om aftonen torkar det bort och förvissnar.
7. Ty vi förgås genom din vrede, och genom din förtörnelse ryckas vi plötsligt bort.
8. Du ställer våra missgärningar inför dig, våra förborgade synder i ditt ansiktes ljus.
9. Ja, alla våra dagar försvinna genom din förgrymmelse, vi lykta våra år såsom en suck.
10. Vårt liv varar sjuttio år eller åttio år, om det bliver långt; och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet, ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.