1. En sång av Asaf. Varför, o Gud, har du så alldeles förkastat oss, varför ryker din vredes eld mot fåren i din hjord?
2. Tänk på din menighet, som du i fordom tid förvärvade, som du förlossade, till att bliva din arvedels stam; tänk på Sions berg, där du har din boning.
3. Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder; allt har ju fienden fördärvat i helgedomen.
4. Dina ovänner hava skränat inne i ditt församlingshus, de hava satt upp sina tecken såsom rätta tecken.
5. Det var en syn, såsom när man höjer yxor mot en tjock skog.