5. Ty du är mitt hopp, o Herre, HERRE, du är min förtröstan allt ifrån min ungdom.
6. Du har varit mitt stöd allt ifrån moderlivet, ja, du har förlöst mig ur min moders liv; dig gäller ständigt mitt lov.
7. Jag har blivit såsom ett vidunder för många; men du är min starka tillflykt.
8. Låt min mun vara full av ditt lov, hela dagen av din ära.
9. Förkasta mig icke i min ålderdoms tid, övergiv mig ej, när min kraft försvinner.
10. Ty mina fiender säga så om mig, och de som vakta på min själ rådslå så med varandra: