3. Var mig en klippa där jag får bo, och dit jag alltid kan fly, du som beskär mig frälsning. Ty du är mitt bergfäste och min borg.
4. Min Gud, befria mig ur den ogudaktiges våld, ur den orättfärdiges och förtryckarens hand.
5. Ty du är mitt hopp, o Herre, HERRE, du är min förtröstan allt ifrån min ungdom.
6. Du har varit mitt stöd allt ifrån moderlivet, ja, du har förlöst mig ur min moders liv; dig gäller ständigt mitt lov.
7. Jag har blivit såsom ett vidunder för många; men du är min starka tillflykt.
8. Låt min mun vara full av ditt lov, hela dagen av din ära.
9. Förkasta mig icke i min ålderdoms tid, övergiv mig ej, när min kraft försvinner.
10. Ty mina fiender säga så om mig, och de som vakta på min själ rådslå så med varandra:
11. »Gud har övergivit honom; förföljen och gripen honom, ty det finnes ingen som räddar.»
12. Gud, var icke långt ifrån mig; min Gud, skynda till min hjälp.
13. Må de komma på skam och förgås, som stå emot min själ; må de höljas med smälek och blygd, som söka min ofärd.
14. Men jag skall alltid hoppas och än mer föröka allt ditt lov.
15. Min mun skall förtälja din rättfärdighet, hela dagen din frälsning, ty jag känner intet mått därpå.