22. Må deras bord framför dem bliva till en snara och till ett giller, bäst de gå där säkra;
23. må deras ögon förmörkas, så att de icke se; gör deras länder vacklande alltid.
24. Gjut ut över dem din ogunst, och låt din vredes glöd hinna upp dem.
25. Deras gård blive öde, ingen må finnas, som bor i deras hyddor,
26. eftersom de förfölja dem som du själv har slagit och orda om huru de plågas, som du har stungit.
27. Låt dem gå från missgärning till missgärning, och låt dem icke komma till din rättfärdighet.
28. Må de utplånas ur de levandes bok och icke varda uppskrivna bland de rättfärdiga.
29. Men mig som är betryckt och plågad, mig skall din frälsning, o Gud, beskydda.
30. Jag vill lova Guds namn med sång och upphöja honom med tacksägelse.
31. Det skall behaga HERREN bättre än någon tjur, något offerdjur med horn och klövar.
32. När de ödmjuka se det, skola de glädja sig; I som söken Gud, edra hjärtan skola leva.
33. Ty HERREN lyssnar till de fattiga och föraktar icke sina fångna.
34. Honom love himmelen och jorden, havet och allt vad som rör sig däri.