19. Din mun släpper du lös till vad ont är, och din tunga hopspinner svek.
20. Du sitter där och förtalar din broder, din moders son lastar du!
21. Så gör du, och jag tiger, och nu tror du att jag är såsom du. Nej, jag vill straffa dig och ställa dig det för ögonen.
22. I som förgäten Gud, märken detta, för att jag icke må sönderriva eder utan räddning:
23. den som offrar lovets offer, han ärar mig; och den som aktar på sin väg, honom skall jag låta se Guds frälsning.»