1. För sångmästaren; av HERRENS tjänare David. (2) I mitt hjärta betänker jag vad synden säger till den ogudaktige, till den för vilkens ögon Guds fruktan ej finnes.
2. Den intalar ju honom vad som är behagligt i hans ögon: att man icke skall finna hans missgärning och hata den.
3. Hans muns ord äro fördärv och svek; han vill icke göra vad förståndigt och gott är.
4. Fördärv tänker han ut på sitt läger, han träder på den väg som icke är god; han skyr icke för något ont.
5. HERRE, upp i himmelen räcker din nåd, och din trofasthet allt upp till skyarna.
6. Din rättfärdighet är såsom väldiga berg, dina rätter såsom det stora havsdjupet; både människor och djur hjälper du, HERRE.
7. Huru dyrbar är icke din nåd, o Gud! Människors barn hava sin tillflykt under dina vingars skugga.
8. De varda mättade av ditt hus' rika håvor, och av din ljuvlighets ström giver du dem att dricka.