Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 22:8-19 Svenska 1917 (SV1917)

8. »Befall dig åt HERREN! Han befrie honom, han rädde honom, ty han har ju behag till honom.»

9. Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst.

10. På dig är jag kastad allt ifrån modersskötet; du är min Gud allt ifrån min moders liv.

11. Var icke långt ifrån mig, ty nöd är nära, och det finnes ingen hjälpare.

12. Tjurar i mängd omgiva mig, Basans oxar omringa mig.

13. Såsom glupande och rytande lejon spärrar man upp gapet mot mig.

14. Jag är lik vatten som utgjutes, alla mina leder hava skilts åt; mitt hjärta är såsom vax, det smälter i mitt liv.

15. Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft.

16. Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat.

17. Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig.

18. De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad.

19. Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp.

Läs fullständig kapitel Psaltaren 22