Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 22:15-25 Svenska 1917 (SV1917)

15. Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft.

16. Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat.

17. Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig.

18. De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad.

19. Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp.

20. Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld.

21. Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn.

22. Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig:

23. I som frukten HERREN, loven honom; ären honom, alla Jakobs barn, och bäven för honom, alla Israels barn.

24. Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom.

25. Genom dig skall min lovsång ljuda i den stora församlingen; mina löften får jag infria inför dem som frukta honom.

Läs fullständig kapitel Psaltaren 22