6. Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.
7. Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
8. Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.
9. Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.
10. Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.
11. Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.
12. Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.