26. Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
27. Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
28. Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.
29. Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.
30. Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
31. Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?
32. Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,
33. du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
34. du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
35. Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;
36. du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
37. Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
38. Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.
39. Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.