15. Benen i min kropp voro icke förborgade för dig, när jag bereddes i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.
16. Dina ögon sågo mig, när jag ännu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro bestämda, förrän någon av dem hade kommit.
17. Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald!
18. Skulle jag räkna dem, så vore de flera än sanden; när jag uppvaknade, vore jag ännu hos dig.
19. Gud, o att du ville dräpa de ogudaktiga! Ja, måtte de blodgiriga vika bort ifrån mig,
20. de som tala om dig med ränker i sinnet, de som hava bragt dina städer i fördärv!
21. Skulle jag icke hata dem som hata dig, HERRE? Skulle jag icke känna leda vid dem som stå dig emot?
22. Jag hatar dem med starkaste hat; ja, mina fiender hava de blivit.
23. Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta; pröva mig och känn mina tankar,
24. och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen.