Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 139:1-9 Svenska 1917 (SV1917)

1. För sångmästaren; av David; en psalm. HERRE, du utrannsakar mig och känner mig.

2. Evad jag sitter eller uppstår, vet du det; du förstår mina tankar fjärran ifrån.

3. Evad jag går eller ligger, utforskar du det, och med alla mina vägar är du förtrogen.

4. Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.

5. Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.

6. En sådan kunskap är mig alltför underbar; den är mig för hög, jag kan icke begripa den.

7. Vart skall jag gå för din Ande, och vart skall jag fly för ditt ansikte?

8. Fore jag upp till himmelen, så är du där, och bäddade jag åt mig i dödsriket, se, så är du ock där.

9. Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet,

Läs fullständig kapitel Psaltaren 139