Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 119:90-108 Svenska 1917 (SV1917)

90. Från släkte till släkte varar din trofasthet; du har grundat jorden, och den består.

91. Till att utföra dina rätter består allt än i dag, ty allting måste tjäna dig.

92. Om din lag icke hade varit min lust, så hade jag förgåtts i mitt elände.

93. Aldrig skall jag förgäta dina befallningar, ty genom dem har du behållit mig vid liv.

94. Jag är din, fräls mig; ty jag begrundar dina befallningar.

95. På mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig; men jag aktar på dina vittnesbörd.

96. På all annan fullkomlighet har jag sett en ände, men ditt bud är omätligt i vidd.

97. Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den.

98. Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud, ty de tillhöra mig för evig tid.

99. Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd.

100. Jag är förståndigare än de gamle, ty jag tager dina befallningar i akt.

101. Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar, för att jag må hålla ditt ord.

102. Jag viker icke ifrån dina rätter, ty du undervisar mig.

103. Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal! Det är ljuvare än honung för min mun.

104. Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar.

105. Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.

106. Jag har svurit och hållit det: att taga din rättfärdighets rätter i akt.

107. Jag är storligen plågad; HERRE, behåll mig vid liv efter ditt ord.

108. Låt min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE, och lär mig dina rätter.

Läs fullständig kapitel Psaltaren 119