Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 119:36-54 Svenska 1917 (SV1917)

36. Böj mitt hjärta till dina vittnesbörd, och låt det icke vika av till orätt vinning.

37. Vänd bort mina ögon, så att de icke se efter fåfänglighet; behåll mig vid liv på dina vägar.

38. Uppfyll på din tjänare ditt tal, ty det leder till din fruktan.

39. Vänd bort ifrån mig den smälek som jag fruktar; ty dina rätter äro goda.

40. Se, jag längtar efter dina befallningar; behåll mig vid liv genom din rättfärdighet.

41. Din nåd komme över mig, HERRE, din frälsning efter ditt tal;

42. Så kan jag giva den svar, som smädar mig; ty jag förtröstar på ditt ord.

43. Ryck icke sanningens ord så helt och hållet bort ifrån min mun, ty jag hoppas på dina domar.

44. Så vill jag hålla din lag beständigt, ja, alltid och evinnerligen.

45. Låt mig gå fram på rymlig plats, ty jag begrundar dina befallningar.

46. Jag vill tala om dina vittnesbörd inför konungar, och jag skall icke komma på skam.

47. Jag vill hava min lust i dina bud, ty de äro mig kära;

48. jag vill lyfta mina händer upp till dina bud, ty de äro mig kära, och jag vill begrunda dina stadgar.

49. Tänk på ordet till din tjänare, eftersom du har givit mig hopp.

50. Det är min tröst i mitt lidande att ditt tal behåller mig vid liv.

51. De fräcka bespotta mig övermåttan; likväl viker jag icke ifrån din lag.

52. Jag tänker på dina domar i forna tider, HERRE, och jag varder tröstar.

53. Glödande harm griper mig för de ogudaktigas skull, därför att de övergiva din lag.

54. Dina stadgar äro lovsånger för mig i det hus där jag dväljes.

Läs fullständig kapitel Psaltaren 119