Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 119:17-34 Svenska 1917 (SV1917)

17. Gör väl mot din tjänare, så att jag får leva, då vill jag hålla ditt ord.

18. Öppna mina ögon, så att jag kan skåda undren i din lag.

19. Jag är en främling på jorden; fördölj icke dina bud för mig.

20. Min själ är sönderkrossad av ständig trängtan efter dina rätter.

21. Du näpser de fräcka, de förbannade, dem som fara vilse från dina bud.

22. Tag bort ifrån mig smälek och förakt, ty jag tager i akt dina vittnesbörd.

23. Ja, furstar sitta och lägga råd mot mig, men din tjänare begrundar dina stadgar;

24. ja, dina vittnesbörd äro min lust, de äro mina rådgivare.

25. Min själ ligger nedtryckt i stoftet; behåll mig vid liv efter ditt ord.

26. Jag förtäljde om mina vägar, och du svarade mig; lär mig dina stadgar.

27. Lär mig att förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under.

28. Min själ gråter av bedrövelse; upprätta mig efter ditt ord.

29. Låt lögnens väg vara fjärran ifrån mig, och förunna mig din undervisning.

30. Jag har utvalt sanningens väg, dina rätter har jag ställt framför mig.

31. Jag håller mig till dina vittnesbörd; HERRE, låt mig icke komma på skam.

32. Jag vill löpa dina buds väg, ty du tröstar mitt hjärta.

33. Visa mig, HERRE, dina stadgars väg, så vill jag taga den i akt intill änden.

34. Giv mig förstånd, så vill jag taga din lag i akt och hålla den av allt hjärta.

Läs fullständig kapitel Psaltaren 119