120. Av fruktan för dig ryser mitt kött, och jag rädes för dina domar.
121. Jag övar rätt och rättfärdighet; du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare.
122. Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl; låt icke de fräcka förtrycka mig.
123. Mina ögon trängta efter din frälsning och efter din rättfärdighets tal.
124. Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar.
125. Jag är din tjänare; giv mig förstånd, så att jag kan känna dina vittnesbörd.
126. Det är tid för HERREN att handla, ty de hava gjort din lag om intet.
127. Därför har jag dina bud kära mer än guld, jag, mer än fint guld.
128. Därför håller jag alla dina befallningar i allo för rätta, men alla lögnens vägar hatar jag.
129. Underbara äro dina vittnesbörd, därför tager min själ dem i akt.
130. När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga.
131. Jag spärrar upp min mun och flämtar, ty jag längtar ivrigt efter dina bud.
132. Vänd dig till mig och var mig nådig, såsom rätt är mot dem som hava ditt namn kärt.