7. Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
8. Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
9. på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
10. Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
11. han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
12. Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
13. Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
14. Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
15. »Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»