2. Du höljer dig i ljus såsom i en mantel, du spänner ut himmelen såsom ett tält;
3. du timrar på vattnen dina salar, molnen gör du till din vagn, och du far fram på vindens vingar.
4. Du gör vindar till dina sändebud, eldslågor till dina tjänare.
5. Du grundade jorden på hennes fästen, så att hon icke vacklar till evig tid.
6. Med djupet betäckte du henne såsom med en klädnad; uppöver bergen stodo vattnen.
7. Men för din näpst flydde de; för ljudet av ditt dunder hastade de undan.
8. Berg höjde sig, och dalar sänkte sig, på den plats som du hade bestämt för dem.
9. En gräns satte du, som vattnen ej fingo överskrida, så att de icke åter skulle betäcka jorden.
10. Du lät källor flyta fram i dalarna, mellan bergen togo de sin väg.
11. De vattna alla markens djur, vildåsnorna släcka i dem sin törst.
12. Vid dem bo himmelens fåglar, från trädens grenar höja de sin röst.