6. Ty såsom sprakandet av törne under grytan, så är dårarnas löje. Också detta är fåfänglighet.
7. Ty vinningslystnad gör den vise till en dåre, och mutor fördärva hjärtat.
8. Bättre är slutet på en sak än dess begynnelse; bättre är en tålmodig man än en högmodig.
9. Var icke för hastig i ditt sinne till att gräma dig, ty grämelse bor i dårars bröst.
10. Spörj icke: »Varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?» Ty icke av vishet kan du fråga så.
11. Jämgod med arvgods är vishet, ja, hon är förmer i värde för dom som se solen.
12. Ty under vishetens beskärm är man såsom under penningens beskärm, men den förståndiges förmån är att visheten behåller sin ägare vid liv.
13. Se på Guds verk; vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?
14. Var alltså vid gott mod under den goda dagen, och betänk under den onda dagen att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan icke skall kunna utfinna något om det som skall ske, när hon är borta.
15. Det ena som det andra har jag sett under mina fåfängliga dagar: mången rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången orättfärdig som länge har fått leva i sin ondska.
16. Var icke alltför rättfärdighet, och var icke alltför mycket vis; icke vill du fördärva dig själv?
17. Var icke alltför orättfärdig, och var icke en dåre; icke vill du dö i förtid?
18. Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.