1. Min son, tag vara på mina ord, och göm mina bud inom dig.
2. Håll mina bud, så får du leva, och bevara min undervisning såsom din ögonsten.
3. Bind dem vid dina fingrar, skriv dem på ditt hjärtas tavla.
4. Säg till visheten: »Du är min syster», och kalla förståndet din förtrogna,
5. så att de bevara dig för främmande kvinnor, för din nästas hustru, som talar hala ord.
6. Ty ut genom fönstret i mitt hus, fram genom gallret där blickade jag;
7. då såg jag bland de fåkunniga, jag blev varse bland de unga en yngling utan förstånd.
8. Han gick fram på gatan invid hörnet där hon bodde, på vägen till hennes hus skred han fram,
9. skymningen, på aftonen av dagen, nattens dunkel, när mörker rådde
10. Se, då kom där en kvinna honom till mötes; hennes dräkt var en skökas, och hennes hjärta illfundigt.
11. Yster och lättsinnig var hon, hennes fötter hade ingen ro i hennes hus.
12. Än var hon på gatan, än var hon på torgen vid vart gathörn stod hon på lur.
13. Hon tog nu honom fatt och kysste honom och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn:
14. »Tackoffer har jag haft att frambära; i dag har jag fått infria mina löften.
15. Därför gick jag ut till att möta dig jag ville söka upp dig, och nu ha jag funnit dig.
16. Jag har bäddat min säng med sköna täcken, med brokigt linne från Egypten.