18. ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
19. den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
20. Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
21. Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
22. När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
23. Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
24. De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
25. Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
26. Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
27. Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
28. Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
29. Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
30. Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
31. Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.