8. Låt fåfänglighet och lögn vara fjärran ifrån mig; och giv mig icke fattigdom, ej heller rikedom, men låt mig få det bröd mig tillkommer.
9. Jag kunde eljest, om jag bleve alltför matt, förneka dig, att jag sporde: »Vem är HERREN?» eller om jag bleve alltför fattig, kunde jag bliva en tjuv, ja, förgripa mig på min Guds namn.
10. Förtala icke en tjänare inför hans herre; han kunde eljest förbanna dig, så att du stode där med skam.
11. Ett släkte där man förbannar sin fader, och där man icke välsignar sin moder;
12. ett släkte som tycker sig vara rent, fastän det icke har avtvått sin orenlighet;
13. ett släkte -- huru stolta äro icke dess ögon, och huru fulla av högmod äro icke dess blickar!
14. ett släkte vars tänder äro svärd, och vars kindtänder äro knivar, så att de äta ut de betryckta ur landet och de fattiga ur människornas krets!
15. Blodigeln har två döttrar: »Giv hit, giv hit.» Tre finnas, som icke kunna mättas, ja, fyra, som aldrig säga: »Det är nog»:
16. dödsriket och den ofruktsammas kved, jorden, som icke kan mättas med vatten, och elden, som aldrig säger: »Det är nog.»
17. Den som bespottar sin fader och försmår att lyda sin moder hans öga skola korparna vid bäcken hacka ut, och örnens ungar skola äta upp det.
18. Tre ting äro mig för underbara, ja, fyra finnas, som jag icke kan spåra:
19. örnens väg under himmelen, ormens väg över klippan, skeppets väg mitt i havet och en mans väg hos en ung kvinna.
20. Sådant är äktenskapsbryterskans sätt: hon njuter sig mätt och stryker sig så om munnen och säger: »Jag har intet orätt gjort.»
21. Tre finnas, under vilka jorden darrar, ja, fyra, under vilka den ej kan uthärda:
22. under en träl, när han bliver konung, och en dåre, när han får äta sig mätt,