5. Allt Guds tal är luttrat; han är en sköld för dem som taga sin tillflykt till honom.
6. Lägg icke något till hans ord, på det att han icke må beslå dig med lögn.
7. Om två ting beder jag dig, vägra mig dem icke, intill min död:
8. Låt fåfänglighet och lögn vara fjärran ifrån mig; och giv mig icke fattigdom, ej heller rikedom, men låt mig få det bröd mig tillkommer.
9. Jag kunde eljest, om jag bleve alltför matt, förneka dig, att jag sporde: »Vem är HERREN?» eller om jag bleve alltför fattig, kunde jag bliva en tjuv, ja, förgripa mig på min Guds namn.
10. Förtala icke en tjänare inför hans herre; han kunde eljest förbanna dig, så att du stode där med skam.
11. Ett släkte där man förbannar sin fader, och där man icke välsignar sin moder;
12. ett släkte som tycker sig vara rent, fastän det icke har avtvått sin orenlighet;
13. ett släkte -- huru stolta äro icke dess ögon, och huru fulla av högmod äro icke dess blickar!
14. ett släkte vars tänder äro svärd, och vars kindtänder äro knivar, så att de äta ut de betryckta ur landet och de fattiga ur människornas krets!
15. Blodigeln har två döttrar: »Giv hit, giv hit.» Tre finnas, som icke kunna mättas, ja, fyra, som aldrig säga: »Det är nog»:
16. dödsriket och den ofruktsammas kved, jorden, som icke kan mättas med vatten, och elden, som aldrig säger: »Det är nog.»
17. Den som bespottar sin fader och försmår att lyda sin moder hans öga skola korparna vid bäcken hacka ut, och örnens ungar skola äta upp det.
18. Tre ting äro mig för underbara, ja, fyra finnas, som jag icke kan spåra: