12. Den furste som aktar på lögnaktigt tal, hans tjänare äro alla ogudaktiga.
13. Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra; av HERREN få bådas ögon sitt ljus.
14. Den konung som dömer de armas rätt. hans tron skall bestå evinnerligen.
15. Ris och tillrättavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.
16. Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till, men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.
17. Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad och giva ljuvlig spis åt din själ.
18. Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst; men säll är den som håller lagen.
19. Med ord kan man icke tukta en tjänare ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.
20. Ser du en man som är snar till att tala, det är mer hopp om en dåre än om honom.
21. Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom, så visar denne honom på sistone förakt.
22. En snarsticken man uppväcker träta, och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.
23. En människas högmod bliver henne till förödmjukelse, men den ödmjuke vinner ära.
24. Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv; när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.