24. Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
25. Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
26. Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
27. Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
28. Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
29. Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
30. Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
31. Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
32. På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
33. Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
34. Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
35. »De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»