9. De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
10. Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
11. De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
12. Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
13. Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
14. Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.