1. Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
2. Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
3. I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
4. Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
5. Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
6. Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
7. Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
8. Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
9. De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
10. Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
11. De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
12. Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
13. Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.