18. Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
19. Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
20. Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
21. I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
22. Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
23. Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
24. Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
25. eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
26. därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,