18. Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'
19. Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp.»
20. Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig, han håller ej heller de onda vid handen.
21. Så bida då, till dess han fyller din mun med löje och dina läppar med jubel.
22. De som hata dig varda då höljda med skam, och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.