5. Med förruttnelsens maskar höljes min kropp, med en skorpa lik jord; min hud skrymper samman och faller sönder.
6. Mina dagar fly snabbare än vävarens spole; de försvinna utan något hopp.
7. Tänk därpå att mitt liv är en fläkt, att mitt öga icke mer skall få se någon lycka.
8. Den nu ser mig, hans öga skall ej vidare skåda mig; bäst din blick vilar på mig, är jag icke mer.
9. Såsom ett moln som har försvunnit och gått bort, så är den som har farit ned i dödsriket; han kommer ej åter upp därifrån.