1. Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?
2. Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.
3. Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.
4. Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.
5. Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.
6. Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;
7. nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.
8. Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,
9. åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,