8. Och vem satte dörrar för havet, när det föddes och kom ut ur moderlivet,
9. när jag gav det moln till beklädnad och lät töcken bliva dess linda,
10. när jag åt det utstakade min gräns och satte bom och dörrar därför,
11. och sade: »Härintill skall du komma, men ej vidare, här skola dina stolta böljor lägga sig»?
12. Har du i din tid bjudit dagen att gry eller anvisat åt morgonrodnaden dess plats,
13. där den skulle fatta jorden i dess flikar, så att de ogudaktiga skakades bort därifrån?
14. Då ändrar den form såsom leran under signetet, och tingen stå fram såsom klädda i skrud;
15. då berövas de ogudaktiga sitt ljus, och den arm som lyftes för högt brytes sönder.
16. Har du stigit ned till havets källor och vandrat omkring på djupets botten?
17. Hava dödens portar avslöjat sig för dig, ja, såg du dödsskuggans portar?
18. Har du överskådat jordens vidder? Om du känner allt detta, så låt höra.
19. Vet du vägen dit varest ljuset bor, eller platsen där mörkret har sin boning,
20. så att du kan hämta dem ut till deras gräns och finna stigarna som leda till deras hus?
21. Visst kan du det, ty så tidigt blev du ju född, så stort är ju dina dagars antal!
22. Har du varit framme vid snöns förrådshus? Och haglets förrådshus, du såg väl dem
23. -- de förråd som jag har sparat till hemsökelsens tid, till Stridens och drabbningens dag?
24. Vet du vägen dit varest ljuset delar sig, dit där stormen sprider sig ut över jorden?