1. Åter hov Job upp sin röst och kvad:
2. Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt, den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:
3. aldrig, så länge ännu min ande är i mig och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,
4. aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är, och min tunga bära fram oärligt tal.
5. Bort det, att jag skulle giva eder rätt! Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.
6. Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke, mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.