6. Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen och hans huvud når intill molnen,
7. Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck; de som sågo honom måste fråga: »Var är han?»
8. Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer; han förjagas såsom en syn om natten.
9. Det öga som såg honom ser honom icke åter, och hans plats får ej skåda honom mer.
10. Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma, hans händer återbära hans vinning.
11. Bäst ungdomskraften fyller hans ben, skall den ligga i stoftet med honom.
12. Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun, så att han gömmer den under sin tunga,
13. är rädd om den och ej vill gå miste därom, utan håller den förvarad inom sin gom,
14. så förvandlas denna kost i hans inre, bliver huggormsetter i hans liv.
15. Den rikedom han har slukat måste han utspy; av Gud drives den ut ur hans buk.
16. Ja, huggormsgift kommer han att dricka, av etterormens tunga bliver han dräpt.
17. Ingen bäck får vederkvicka hans syn, ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.
18. Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav; hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.
19. Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där; han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.