20. Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:
21. din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.
22. Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.
23. Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.
24. Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?
25. Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?
26. Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;
27. du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.
28. Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!