2. Och det går prästen såsom folket, husbonden såsom tjänaren, husfrun såsom tjänarinnan, säljaren såsom köparen, låntagaren såsom långivaren, gäldenären såsom borgenären.
3. Jorden bliver i grund ödelagd och i grund utplundrad; ty HERREN har talat detta ord.
4. Jorden sörjer och tvinar bort, jordkretsen försmäktar och tvinar bort, vad högt är bland jordens folk försmäktar.
5. Ty jorden har blivit ohelgad under sina inbyggare; de hava överträtt lagarna, de hava förvandlat rätten, brutit det eviga förbundet.
6. Därför uppfräter förbannelse jorden, och de som bo där måste lida, vad de hava förskyllt; därför förtäras jordens inbyggare av hetta, så att ej många människor finnas kvar.
7. Vinmusten sörjer, vinträdet försmäktar; de som voro så hjärteglada sucka nu alla.
8. Det är förbi med fröjden vid pukornas ljud, de gladas larm ha tystnat; det är förbi med fröjden vid harpans klang.
9. Vin dricker man icke mer under sång, rusdrycken kännes bitter för dem som dricka den.
10. Nedbruten ligger den öde staden; vart hus är stängt, så att ingen kommer därin.
11. Därute höres klagorop över vinet; all glädje är såsom en nedgången sol, all jordens fröjd har flyktat.
12. Ödeläggelse allenast är kvar i staden, och porten är slagen i spillror.
13. Ty det måste så gå på jorden bland folken, såsom det går, när man slår ned oliver, såsom när man gör en efterskörd, sedan vinbärgningen är slut.