7. »Säg mig, du som min själ har kär: Var för du din hjord i bet? Var låter du den vila om middagen? Må jag slippa att gå lik en vilsekommen kvinna vid dina vänners hjordar.»
8. »Om du icke vet det, du skönaste bland kvinnor, så gå blott åstad i hjordens spår, och för dina killingar i bet vid herdarnas tält.» ----
9. »Vid ett sto i Faraos spann förliknar jag dig, min älskade.
10. Dina kinder äro så täcka med sina kedjehängen, din hals med sina pärlerader.
11. Kedjehängen av guld vilja vi skaffa åt dig med silverkulor på.»
12. »Medan konungen håller sin fest, sprider min nardus sin doft.
13. Min vän är för mig ett myrragömme, som jag bär i min barm.
14. Min vän är för mig en klase cyperblommor från En-Gedis vingårdar.»
15. »Vad du är skön, min älskade! Vad du är skön! Dina ögon äro duvor.»
16. »Vad du är skön, min vän! Ja, ljuvlig är du, och grönskande är vårt viloläger.
17. Bjälkarna i vår boning äro cedrar, och cypresser vår väggpanel.»