27. Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
28. och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.
29. Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.
30. Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.
31. Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
32. Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?
33. Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,
34. du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
35. du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
36. Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,
37. du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
38. Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
39. Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.