26. Då bröt allt folket upp, från den minste till den störste, tillika med krigshövitsmännen, och begav sig till Egypten; ty de fruktade för kaldéerna.
27. Men i det trettiosjunde året sedan Jojakin, Juda konung, hade blivit bortförd i fångenskap, i tolfte månaden, på tjugusjunde dagen i månaden, tog Evil-Merodak, konungen i Babel -- samma år han blev konung -- Jojakin, Juda konung, till nåder och befriade honom ur fängelset;
28. Och han talade vänligt med honom och gav honom främsta platsen bland de konungar som voro hos honom i Babel.
29. Han fick lägga av sin fångdräkt och beständigt äta vid hans bord, så länge han levde.
30. Och ett ständigt underhåll gavs honom från konungen, visst för var dag, så länge han levde.