5. Sedan bröto de upp; och en förskräckelse ifrån Gud kom över de kringliggande städerna, så att man icke förföljde Jakobs söner.
6. Och Jakob kom till Lus, det är Betel, i Kanaans land, jämte allt det folk som var med honom.
7. Och han byggde där ett altare och kallade platsen <spärr>El-Betel</spärr>, därför att Gud där hade uppenbarat sig för honom, när han flydde för sin broder.
8. Och Debora, Rebeckas amma, dog och blev begraven nedanför Betel, under en ek; den fick namnet Gråtoeken.
9. Och Gud uppenbarade sig åter för Jakob, när han hade kommit tillbaka från Paddan-Aram, och välsignade honom.
10. Och Gud sade till honom: »Ditt namn är Jakob; men du skall icke mer heta Jakob, utan Israel skall vara ditt namn.» Så fick han namnet Israel.
11. Och Gud sade till honom: »Jag är Gud den Allsmäktige; var fruktsam och föröka dig. Ett folk, ja, skaror av folk skola komma av dig, och konungar skola utgå från din länd.
12. Och det land som jag har givit åt Abraham och Isak skall jag giva åt dig; åt din säd efter dig skall jag ock giva det landet.
13. Och Gud for upp från honom, på den plats där han hade talat med honom.
14. Men Jakob reste en stod på den plats där han hade talat med honom, en stod av sten; och han offrade drickoffer därpå och göt olja över den.
15. Och Jakob gav åt platsen där Gud hade talat med honom namnet Betel.
16. Sedan bröto de upp från Betel. Och när det ännu var ett stycke väg fram till Efrat, kom Rakel i barnsnöd, och barnsnöden blev henne svår.
17. Då nu hennes barnsnöd var som svårast, sade hjälpkvinnan till henne: »Frukta icke; ty också denna gång får du en son.»
18. Men när hon höll på att giva upp andan, ty hon skulle nu dö, gav hon honom namnet <spärr>Ben-Oni</spärr>; men hans fader kallade honom <spärr>Benjamin</spärr>.
19. Så dog Rakel, och hon blev begraven vid vägen till Efrat, det är Bet-Lehem.
20. Och Jakob reste en vård på hennes grav; det är den som ännu i dag kallas Rakels gravvård.