19. Då voren I ännu en liten hop, I voren ringa och främlingar därinne.
20. Och de vandrade åstad ifrån folk till folk ifrån ett rike bort till ett annat.
21. Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
22. 'Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.'
23. Sjungen till HERRENS ära, alla länder, båden glädje var dag, förkunnen hans frälsning.
24. Förtäljen bland hedningarna hans ära, bland alla folk hans under.
25. Ty stor är HERREN och högt lovad, och fruktansvärd är han mer än alla gudar.
26. Ty folkens alla gudar äro avgudar, men HERREN är den som har gjort himmelen.
27. Majestät och härlighet äro inför hans ansikte, makt och fröjd i hans boning.
28. Given åt HERREN, I folkens släkter, given åt HERREN ära och makt;
29. given åt HERREN hans namns ära, bären fram skänker och kommen inför hans ansikte, tillbedjen HERREN i helig skrud.
30. Bäven för hans ansikte, alla länder; se, jordkretsen står fast och vacklar icke.
31. Himmelen vare glad, och jorden fröjde sig, och bland hedningarna säge man: 'HERREN är nu konung!'
32. Havet bruse och allt vad däri är, marken glädje sig och allt som är därpå;
33. ja, då juble skogens träd inför HERREN, ty han kommer för att döma jorden.
34. Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen,