Nya Testamentet

Romarbrevet 9:23-33 Nya Levande Bibeln (BSV)

23. Samtidigt har han rätt att ge av sina härliga rikedomar till dem som han i förväg har bestämt ska få del av hans godhet och medlidande.

24. Och de som får njuta av hans rikedomar, det är vi som har tackat ja till hans inbjudan att få tillhöra honom, både bland judar och bland andra folk.

25. Gud talar ju om de icke-judiska folken, när han säger genom profeten Hosea: "De som inte var mitt folk, ska jag nu kalla mitt folk, och de som jag förut inte älskade, ska jag nu älska."

26. Och: "På den plats där jag sa till dem: 'Ni är inte mitt folk', ska de nu kallas 'barn till den Gud som lever'."

27. Men genom profeten Jesaja utropar Gud om Israels folk: "Även om israeliterna är lika många som sandkornen på en havsstrand, så ska bara en bråkdel av dem bli räddade,

28. för Herren ska döma alla människor, snabbt och en gång för alla."

29. Jesaja säger också på ett annat ställe: "Om Herren Gud, han som har all makt, inte hade räddat några från vårt folk, hade vi blivit utplånade precis som Sodom och Gomorra."

30. Vad ska vi då säga om detta? Jo, att människor från andra folk som inte ens försökte att bli skuldfria inför Gud, nu har blivit skuldfria inför honom genom att tro på Jesus Kristus.

31. Men Israels folk, som försökte att bli skuldfria inför Gud genom att lyda hela Moses lag, de misslyckades i sina ansträngningar.

32. Varför? Jo, därför att de försökte bli skuldfria genom sina goda gärningar, och inte genom att lita på Gud. De har snubblat över den stötesten,

33. som Gud talar om i Skriften när han säger: "Lyssna! Jag lägger i Jerusalem en sten som man stöter emot, en sten som man snavar över. Men den som tror på honom ska inte bli besviken."#Se Jesaja 8:14 och 28:16.

Läs fullständig kapitel Romarbrevet 9