11. Jag längtar efter att få träffa er och dela med mig av allt det goda som Gud genom sin Ande vill ge oss, så att ni blir styrkta i er tro.
12. Eller rättare sagt: så att jag kan uppmuntra er, och ni mig, genom den tro vi har gemensamt.
13. Jag vill att ni ska veta, kära syskon, att jag flera gånger har tänkt komma till er, för att tron ska få samma goda resultat hos er som den har fått hos andra folk, men att det alltid har varit något som har hindrat mig.
14. Det ingår i mitt uppdrag att nå ut till människor både i vår kultur och i andra kulturer, både till dem som är välutbildade och till vanliga enkla människor.
15. Därför vill jag så gärna komma till er i Rom, så att jag kan sprida det glada budskapet även där.
16. Jag skäms inte för det glada budskapet om Jesus, för det handlar om Guds kraft att rädda var och en som tror. Judarna var de första som fick höra det, men det gäller för alla folk.
17. Det glada budskapet visar att vi genom att helt och fullt tro på Jesus kan bli skuldfria inför Gud. Det står ju i Skriften: "Den som tror blir skuldfri inför Gud och får leva."
18. Men Gud visar sin vrede från himlen mot alla människor som lever i synd och ondska, och som hindrar andra från att känna till sanningen om honom.
19. De blir straffade därför att de inte vill lyda Gud trots att de redan känner till det man kan veta om honom. Gud har ju visat dem vem han är.
20. Ända sedan världens skapelse har människorna kunnat se Guds oändliga makt och förstå att han verkligen är Gud. Man kan inte se hans egenskaper, men man kan förstå dem genom att titta på allt han har skapat. Därför finns det ingen ursäkt för dem som inte vill lyda Gud!
21. Trots att människorna kände Gud, vägrade de att tillbe honom som Gud och tacka honom. Istället ägnade de sig åt egna fantasier om tillvaron, och deras förvirrade sinnen fylldes av andligt mörker.
22. De påstod sig vara visa, men blev istället fullkomliga dårar.