7. "Ska jag komma med och bota honom?" frågade Jesus.
8. Men officeren sa: "Herre, jag är inte värd att du går in i mitt hus. Säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk.
9. Jag vet det, för jag har själv överordnade officerare som ger mig order, och jag har andra soldater som är under mig. Om jag säger till en av dem: 'Gå', så går han, och till en annan: 'Kom', så kommer han, och om jag säger till min tjänare: 'Gör det här, eller det där', så gör han det."
10. Jesus blev mycket förvånad och vände sig till dem som följde honom och sa: "Jag försäkrar er att jag inte har sett en så stark tro hos någon bland Israels folk.
11. Jag säger er att många människor, likt den här romerska officeren, ska komma från jordens alla länder och vara tillsammans med Abraham, Isak och Jakob på festen i Guds nya värld.
12. Men många israeliter, som borde ha varit med bland dem som får vara Guds eget folk, ska kastas ut i mörkret. Där ska de gråta av ångest och förtvivlan."
13. Sedan sa Jesus till den romerska officeren: "Gå hem. Det ska bli så som du trodde!" Och i samma stund blev tjänaren frisk.
14. När Jesus sedan kom hem till Petrus fick han se att Petrus svärmor låg till sängs med hög feber.
15. Han rörde då vid hennes hand och genast försvann febern, och hon steg upp och började laga mat åt dem.
16. Samma kväll förde man många besatta människor till Jesus, och han drev ut de onda andarna genom att bara tala till dem. Han botade också alla de sjuka.
17. Genom detta blev det verklighet som Gud förutsagt genom profeten Jesaja: "Han la våra plågor på sig själv och tog bort våra sjukdomar."
18. När Jesus såg att det samlades mer och mer folk bad han sina efterföljare att göra sig beredda att åka över till andra sidan sjön.
19. Då kom en av laglärarna fram till honom och sa: "Mästare, jag vill följa dig vart du än går!"