49. Judas gick därför raka vägen fram till Jesus och sa: "Godafton, Mästare!" och gav honom en hälsningskyss.
50. Jesus svarade: "Min vän, gör det du har kommit hit för att göra." Och genast gick de andra fram och grep Jesus och höll fast honom.
51. En av de män som var med Jesus drog då sitt svärd och högg örat av översteprästens tjänare.
52. Men Jesus sa till honom: "Stoppa tillbaka svärdet. De som använder våld, kommer själva att falla offer för våld.
53. Inser du inte att jag skulle kunna be min Far i himlen att skicka mer än tolv arméer med änglar för att skydda oss, och att han genast skulle göra det?
54. Men hur skulle det som Gud förutsagt i Skriften då kunna bli verklighet? Han har ju sagt att allt detta måste hända."
55. Sedan vände sig Jesus till folkhopen och sa: "Är jag en så farlig brottsling att ni var tvungna att beväpna er med svärd och klubbor för att gripa mig? Varför arresterade ni mig inte på tempelplatsen? Varje dag satt jag där och undervisade utan att ni grep mig.
56. Men allt detta har hänt för att det som Gud förutsagt genom profeternas skrifter ska bli verklighet." I samma stund övergav alla hans efterföljare honom och flydde.
57-58. De som hade arresterat Jesus ledde honom nu till översteprästen Kajafas palats, där laglärarna och folkets ledare hade samlats. Petrus följde efter på avstånd och lyckades ta sig ända in på gården. Där slog han sig sedan ner tillsammans med tjänarna för att se vad som skulle hända med Jesus.
59. Inne i huset försökte översteprästerna och hela det judiska rådet att hitta falska vittnesberättelser som skulle räcka för att döma Jesus till döden.
60-61. Men trots att det fanns många som var villiga att vittna falskt, kunde man inte hitta något att anklaga honom för. Till slut förklarade i alla fall två män: "Vi har hört den här mannen säga: 'Jag kan riva ner Guds tempel och bygga upp det igen på tre dagar.' "