32. Kungen kallade då till sig mannen som han hade förlåtit, och sa: 'Din hårdhjärtade usling! Här avskrev jag denna stora skuld bara för att du bad mig om det.
33. Borde inte du ha haft lika stort medlidande med din arbetskamrat som jag hade med dig?'
34. Sedan lät den uppretade kungen sina fångvaktare ta hand om mannen, tills han betalt allt han var skyldig.
35. På samma sätt ska min Far i himlen göra med er, om ni inte av hela hjärtat förlåter era medmänniskor."