8. för Jesus hade just befallt: "Far ut ur mannen, du onda ande."
9. Jesus frågade nu: "Vad heter du?" Mannen svarade då: "Jag heter legion, för vi är många."
10. Och gång på gång bad de onda andarna att Jesus inte skulle köra bort dem ifrån området.
11. Men samtidigt som detta hände gick en stor svinhjord och betade på berget ovanför sjön.
12. De onda andarna tiggde därför och bad: "Skicka iväg oss till svinen, så att vi kan fara in i dem",
13. och Jesus lät dem få som de ville. Då lämnade de onda andarna mannen och for in i svinen, och hela hjorden på omkring 2000 svin, störtade utför bergssluttningen och drunknade i sjön.
14. Herdarna som vaktat svinen sprang till den närliggande staden och till byarna runt omkring och berättade alltihop, och folket gick då ut för att ta reda på vad som hade hänt.
15-16. När de kom fram till Jesus fick de se mannen som haft de onda andarna i sig sitta där, påklädd och fullständigt normal. Skräckslagna hörde de sedan ögonvittnena berätta hur den besatta mannen hade blivit befriad och vad som hade hänt med svinen.
17. Men då bad folket Jesus att lämna deras område.
18. När han steg i båten, bad mannen som varit besatt att han skulle få följa med Jesus.
19. Men Jesus ville inte ta med honom. "Gå hem till din familj och dina vänner", sa han, "och berätta för dem vilket stort under Herren har gjort med dig, och hur han hade medlidande med dig och hjälpte dig."
20. Då gick mannen iväg och berättade i hela Tiostadsområdet om det stora under Jesus hade gjort med honom. Och folk blev alldeles häpna när de hörde hans berättelse.
21. När Jesus hade åkt tillbaka till andra sidan sjön, samlades mycket folk omkring honom.Och medan han var där på stranden,
22. kom en synagogföreståndare som hette Jairos dit. Så fort Jairos fick syn på Jesus, föll han förtvivlad ner framför honom
23. och sa: "Min lilla flicka håller på att dö. Jag ber dig, kom och lägg händerna på henne så att hon blir frisk igen."
24. Och Jesus gick genast med honom, följd av mycket folk som trängde på från alla håll.
25. I folkhopen fanns då också en kvinna, som i tolv års tid lidit av blödningar.
26. Hon hade plågats mycket och behandlats av många läkare, men trots att hon gjort slut på allt hon ägde för att bli frisk, hade hon inte blivit bättre, utan snarare sämre.
27. Nu hade hon hört om alla de märkliga under Jesus hade gjort. Därför trängde hon sig fram bakom honom i folksamlingen och rörde vid hans mantel,