30. Jesus märkte genast att det hade gått ut kraft från honom, och han vände sig om och frågade: "Vem rörde vid mina kläder?"
31. Hans efterföljare sa till honom: "Folk tränger ju på från alla håll, självklart måste någon ha rört vid dig!"
32. Men Jesus såg sig omkring för att få reda på vem som hade gjort det.
33. Kvinnan blev förskräckt, eftersom hon visste vad som hade hänt med henne, men hon kom darrande fram och föll ner för Jesus och berättade hur allt hade gått till.
34. Då sa Jesus till henne: "Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid. Du är befriad från ditt lidande."
35. Medan Jesus fortfarande talade med kvinnan, kom det en budbärare från Jairos hus och meddelade pappan: "Din flicka är död. Det är ingen idé att du stör Mästaren längre."
36. Men Jesus brydde sig inte om deras ord, utan sa till Jairos: "Var inte rädd! Fortsätt bara att tro."
37. Sedan lät han bara Petrus, Jakob och Johannes följa med.
38. När de kom fram till Jairos hem, såg Jesus att huset var fullt av människor som grät och klagade högljutt.
39. Och han gick in till dem och sa: "Varför gråter ni och är så upprörda? Flickan är inte död, hon sover bara!"
40. Då hånskrattade de åt honom, men han körde ut dem allihop och tog med sig flickans pappa och mamma och sina tre efterföljare och gick in i rummet där flickan låg.
41. Så tog han flickan i handen och sa till henne: "Talita koum!" (det betyder: Lilla flicka, jag säger dig, ställ dig upp!)
42. Och flickan, som var tolv år gammal, reste sig genast upp och började gå omkring. Hennes föräldrar bara gapade av förvåning,
43. men Jesus förbjöd dem att berätta för någon vad som hade hänt. Sedan sa han åt dem att ge flickan något att äta.